Bildbomb med resten av bilderna från soluppgången på Mt batur.

 

Det är något visst med en soluppgång, att se en helt ny dag komma till liv, som en födelse. Som solen är nattens kärleksbarn som ger oss alla ett leende på läpparna vid den där första skymten av nytt liv. För tanken slog mig när jag klättrade uppför en vulkan kl 3 inatt, tänk så chockade alla hade blivit ifall den inte gick upp? Var fortfarande öm i kroppen efter min yoga och efter 1h klättring började det kännas tufft, som att det alltid skulle vara mörkt. Men vi hade tur som fick en bra guide och 2 andra härliga människor att klättra med, yassin en fransk-marockansk kille, en riktig underhållare med för mycket energi men som det inte gick att annat än att tycka om och sara, yogalärare från australien som gav mig himla massa tips om att resa själv i Indien! Så med dessa runt omkring mig och den där första lilla antydan av ljus gjorde att jag klarade att pusha mig själv enda till toppen i god tid före soluppgången. Vi hade pratat på en del på vägen upp men när vi väl satt oss ner blev vi tysta, som att vänta på en föreställning ska börja. Var så så fridfullt där uppe och jag kände sånt lugn att hela grejen kändes som en spirituell upplevelse. Låter kanske dumt men det var helt klart den bästa soluppgången i mitt liv! Svårt att förklara närmre så jag låter bara bilder tala även ifall dom inte gör det hela rättvisa!

 

Efter en månad i Thailand var vi tvugna att resa vidare, hade inte direkt någon plan på var så tog bara och valde mellan länderna som var billigast att flyga till, spenderade 1 natt i Malaysia och sen hamnade vi på Bali. På flygplatsen hit träffade vi en kille, frågade vart vi skulle och visade sig att han kom från Bali. Sa att vi nog skulle dra till Ubud så snabbt som möjligt och han skrattar och säger att det är ju där han bor! Finns vissa människor som bara har en sån himla härlig energi. Efter att Darrin gick för att ta sitt flyg kändes det som man bara var full av all positiv energi han hade. Vi bestämde att vi skulle mötas upp här i Ubud så han kunde visa alla hans favoritplatser, fick till och med erbjudandet att få bo i hans hus ifall vi ville. Jag blir alltid så lika förvånad hur gästvänliga folk är här, att erbjuda en total främling att komma och bo i sitt hus, hade verkligen aldrig hänt hemma! Men dom litar liksom på sitt omdöme, sin känsla av att känna av människor. Det sista han sa var " I think we were ment to meet, see you in Ubud!"
Så vi har varit i Ubud i 2 dagar nu och jag älskar det! Så otroligt fint och grönt med massa risfält överallt! Ett fridfullt ställe där många reser för att göra en massa yoga och meditation. Ska själv börja göra min yoga idag, ska bli så himla skönt att komma tillbaka till det! Får göra hur många klasser som helst en hel vecka för bara ca 170kr. Hur galet är inte det? Kommer bosätta mig i yogastudion.

Nej ska iväg och äta frukost och få lite morgonsol nu. Ska försöka hålla liv i bloggen så att jag kan fortsätta skriva i nutid, var ju ett tag sen nu! Hoppas ni har det fint mina vänner!

 

Vi njöt iaf riktigt av vårt miljöbyte, senare på kvällen gick vi till Haad Rin, där fullmoon partyt föddes. Var ju inte fullmåne än men förväntade oss ändå en hel del fest och blev chockade när vi bara såg lite folk sitta lugnt vid ett par barer. Så fanns inte så mycket mer än att lugnt sätta sig ner och beställa in en drink, och en till, och en till efter den och antagligen ett par till. Samband med att vårt bord fylldes av tomma glas så började stranden fyllas av fulla människor. Mötte två galna killar från england och canada som vi höll ihop med resten av kvällen. Startades en del drinking games vid en av barerna. På nått sätt lyckades jag vinna armbrytning mot ett par tjejer. Vår engelsman kom dock inte så långt. Dansa loss med en skit cool tjej som reste runt och var dj, önska jag kunde ha hennes jobb. Resten av kvällen bestod av buckets och mer barfota dans vid stranden. Gick vilse när vi skulle hem och fick till slut två killar att skjutsa hem oss på 2 mopeder.

 

Tvekade på ifall hur länge vi skulle stanna kvar på ön eftersom det bara var 5 dagar till full moon, slutade med att vi ändå stannade kvar eftersom vi mötte upp med johan,leanne och jens igen. Tänkte dock inte alls på att det vallfärdar flera tusen på ett par dagar och att nästan allt boende plötsligt var uppbokat. Hittade till slut en liten bungalow som ägdes av en thai familj som knappt kunde någon engelska. Var tvungen att fylla en hink med vatten för att spola toaletten men stället hade sin charm. Dagarna efter det spenderades en hel del på paradise bungalow där johan och jens höll på att tatuera sig, jens hela ryggen och johan en hel arm plus halva magen. Det tog sin tid så vi som inte tatuera oss satt i resturangen och drack öl. Lärde känna tatueraren Nom och hans flickvän. Helt underbara människor! Så öppna och vänliga. Hemma håller vi gärna tillbaka när vi precis träffat någon. Vill känna efter, inte blotta oss själva i onödan. Här säger dom direkt hur dom tycker, fina saker om ens personlighet som man inte hör varje dag, dom vill visa upp sin familj för en och efter ett par dagar anses man vara en god vän. Vilket jag tycker är himla fint! Så eftersom Nom även är en himla bra tatuerare lät jag honom göra en på mig också. Absolut älskar den! Kommer helt klart hälsa på dom nästa gång jag är i Thailand igen.