Rumänien resan.




Nu är jag hemma i Sverige igen, hel och välbehållen. Det blev en relativt kort resa men så mycket som vi hann med på dom dagarna har jag nog aldrig hunnit med i hela mitt liv.

Fredag
Först blev det en 13h resa ner till Rumänien, Marghita.
Tåg till köpenhamn, flyg till Zürich, bytade flyg till Budapest vilket gick väldigt smidigt, sen efter lite krångel hittade vi vår taxi. Snubben kunde ungefär 3 ord engelska och körde som en galning. Snabbt gick dit och så fort det blev plats att köra om så gjorde han det. Nu va det ju inte sånna mesomkörningar som i Sverige, nej nej, ibland var vi sådär 2m från att köra in i en mötande lastbil. När jag sen kollar på vår kära taxisnubbe så hade han inget bälte heller. Gillade nog att leva lite farligt. Som tur va så var jag så jävla trött att jag somnade titt som tätt och slapp va ett nervvrak hela resan, vilket inte händer ofta. Vi överlevde iaf resan och anlände till Marghita vid 8-tiden på kvällen. Vi möttes av en Volontär från USA som följde oss till volontärhuset. Redan där stötte vi på några av barnen från barnhemmet "Casa Alba". Efter att fått lite mat i magen följde vi med till "klubben" en ungdomsgård dom startat där nere. På plats mötte vi äntligen barbro, det är hon och hennes man som har startat upp allting. Vi pratade om vårt projekt och hon berättade om hur allting fungerade där nere och hur dom har lyckats göra allt möjligt där. Jag beundrar verkligen henne! Vilken sjukt godhjärtad och oegostisk människa. Efter en stund blev alla ungdomar nyfikna på oss och kom in och började prata, eller ja, Barbro fick vara vår tolk till dom som inte kunde engelska. Väldigt ärliga och härliga människor. Dom sa direkt vad dom tyckte och frågade tusen frågor. Väldigt roligt tyckte jag som gillar att träffa nya människor. Till slut hängde vi med en grupp ungdomar och spelade bordsfotboll, biljard m.m. Vi hängde kvar där hela kvällen och hade hur roligt som helst. Så annorlunda människor än vad man är van vid här hemma. Uppskattar och värdesätter saker på ett helt annat sätt än vi som är så jävla bortskämda här hemma. Till slut fick vi säga godnatt iaf eftersom vi va väldigt trötta efter vår 13h långa resa. Väl tillbaka på volontärhuset deckade vi nog på två sek.

Lördag
Vi gick upp tidigt för att hinna med ett litet möte hemma hos Helana som vi har haft mest kontakt med under den här tiden. Barbro följde med oss och visade vägen till hennes söta hus som varit volontärshus från början. Det va gammalt och lite sletet men va fan, vi va också i Rumänien. Det hade sin charm ändå. Vi fick se en liten film om orginastionen EFI fadder och sen berättade hon om alla projekt dom håller på med i Marghita. Jag har sån respekt för dessa människor. Vilket gigantisk jobb dom gör och dom kräver inte att få nånting tillbaka. Efter vår lilla pratstund följde hon med oss till Casa Alba, barnhemmet. Barnen va blyga i ca 5 sekunder sen skulle alla ha ens uppmärksamhet. Flera små händer som skulle dra iväg en för att visa hur dom bodde, var dom sov och lekte m.m. Hemmet va i rätt så fint skick om man jämför med hur det kunde sett ut. Sen sov barnen 4 st i samma rum och hade 2 toaletter med en träskiva imellan i en korridor där man knappt kunde stänga om sig. Lite skillnad från hur vi har det. Vi stannade ett par timmar, fotograferade som bara den och lekte med barnen. Sen drog vi hem till volontärhuset där vår "extra mamma" som jag kallade henne hade gjort mat till oss. Vi pratade lite med en volontär från USA och bestämde att vi skulle komma tillbaka till barnhemmet när barnen sovit middag och vaknat. Vi märkte själva också att vi va rätt trötta efter alla intryck på en och samma gång. La oss i våra sängar och somnade på två sek. Efter ett tag ringde mobilalarmet och vi gick upp till Casa Alba igen. Vi fotograferade när dom hade lite olika sorters aktiviteter. Gjorde bland annat blommor av piprensare, lekte lekar m.m. Vi la ner kamerorna imellanåt och lekte lite vi också. Vid halv 9 tiden på kvällen var vi tillbaka i huset igen. Helt slutkörda. Käkade lite och sen gjorde vi oss klara för sängen.. Älskar att känna sig sådär trött att man somnar så fort man släcker lyset, vilket jag lyckades ganska bra med denna kväll.

Söndag

uppdatering kommer.....

stunder av saknad.

All I want is the best for our lives my dear,
and you know my wishes are sincere.
What's to say for the days I cannot bear


A Sunday smile you wore it for a while.
A cemetary mile we paused and sang.
A Sunday smile you wore it for a while.
A cemetary mile we paused and sang.
A Sunday smile and we felt true.



Ibland slår det mig hur mycket jag saknar vissa saker, olika perioder och personer i mitt liv. Ikväll är en sån stund.
Det blir så nostalgiskt att jag blir blödig, eller nostalgisk är kanske fel ord. Men något är det i alla fall. Det känns konstigt och märkligt, eh. Jag har aldrig varit bra på att uttrycka mina känslor, en grej som jag nog tror har påverkat andra negativt tyvärr. Förutom mina kära vänner så har jag svårt att fastna för någon sådär riktigt ordentligt. Men så finns det dom där som klamrar sig fast i ens liv varkens man vill eller inte. Går inte att få bort minnena, bilder m.m. vill nog innerst inne inte det heller. Ska sakna lite till ikväll, fortsätta lyssna på Beirut, bli ännu mer blödig och imorgon är känslorna tillbaka på sleep mode.

/ J

Ps. Uppdatering om Rumänien resan kommer. Jag är bara så jävla kass att hålla mig kortfattad att jag inte orkar skriva allt på en gång.


Rumänien nästa !

Det är helt sjukt vad denna veckan har gått fort. Jag vill tacka min kära tjejer för allt kul vi haft i helgen och veckan.
Ni är verkligen bland dom bästa som finns ! Klockan börjar bli mycket nu så ska försöka hålla mig kortfattad vilket inte är min starka sida. Imorgon,, eller ja va fan.. det är ju idag bär det äntligen av till RUMÄNIEN ! Jag och Sofie ska ner och fotografera på ett barnhem till vårt projektarbete som nog dom flesta känner till vid det här laget. Ser verkligen fram emot att få komma ner där och hälsa på. Fick ett mail imorse om att vi skulle packa varma kläder. Dom hade haft den kallaste dagen på hela vintern, hela 15 minus och över 2dm snö. . Usch och jag som tycker här är kallt. Men iaf så finns det en fin pulkabacke i närheten som dom brukar ta barnen till så det ska bli kul att gå dit och roa dom lite. Kan bli fina bilder :)
Resan ner är rätt intressant. Vi ska först ta tåget till köpenhamn där vi ska flyga till Zürich där vi ska byta flygplan till Ungern och där hämtar en taxi oss som för oss sedan till Rumänien. Kommer få se en hel del på vår ca: 12-14 resa.
Får hoppas jag kan somna inatt så man inte är som en vandrande zombie imorgon. ska upp om 4,5h.
Nej dags att försöka sova iaf. Ha det så bra här hemma mina vänner. Är hemma igen på måndag kväll.
Vi ses då !





/ J


don´t want to face reality...

Nej nej nej..
Mötte nyss en gammal vän på hemköp. Och allting slog mig som en jävla käftsmäll i ansiktet igen.
Det är svårt att undvika allting,  få upp bilder och en jävla massa tankar.
Vet inte vad jag ska göra. Kan man göra nånting? Är det för farligt att försöka blanda sig i ?
Helvete. detta va det sista jag behövde nu.
Det är så mycket som går runt i huvudet, alldeles för mycket.
För att stoppa ett långt brutalt inlägg så sätter jag igång musiken på högsta volym och fortsätter packa till Rumänien resan imorgon.


/J


Alla vägar har sitt pris.

   



Äntligen, äntligen så har jag fått tatuera min efterlängtade text. Älskar verkligen den ! Hade inte kunnat vara bättre. Ett stort jävla TACK till johan som har gjort den. Inte sista gången jag går dit där inte. Sen till frågan alla ställer. "Gjorde det ont?"
Nej det va inte så farligt faktiskt. Nu tror säkert många jag skriver det bara för att det ska va så. Men nej, det kändes och gjorde lite ondare på vissa ställen men inte mer än så. Fast sen är jag så jävla klumpig att jag nog har utvecklat en ganska hög smärtgräns. Sen vill jag också tacka Sofie som följde med som moraliskt stöd, haha eller nej det kan man fan inte kalla det. Hon va mer nervös för min skull än vad jag va själv. Men bra sällskap va hon iaf :)
När jag kom hem från Malmö vila jag lite sen va det bara att börja göra sig redo för kvällens bravader.
Jag och Louise drog till chrille för att förfesta. På plats va Elmén och co. och sen joinade sara också. Riktigt roligt som vanligt ! Kortspel, gitarr, sång, dans och "det snurrar i min skalle" Perfekt helt enkelt. Sen bar det av till björket och jag märkte då av att mina öl hade större inverkan än vad det va tänkt från början. Lite sömn och lite mat är nog anledningen till det. Björket va iaf jävligt roligt, galet ös på dangolvet. Efteråt va vi ett litet gäng som gick tillbaka till chrille för att efterfesta. Haha vid det laget va alla jävligt slitna men kul hade vi. Vid 6 tiden deckade vi och vid 9-10 så vakna elmén till liv och väckte oss andra. Jag fattade ingenting, vänder mig om och känner hur det ömmar till som fan i armen.
- VISST FAN! Jag har ju tatuerat mig ! Johan börjar asgarva och fortsätter med övertrött prat om en massa sjuka tatueringar man inte hade velat vakna upp med. Ae, till slut tog vi tag i våra liv och satte oss i bilen till stationen.
Tack för igår allt folk ! Nu är det sportlov som gäller, helt fullbokat med tjejkvällar och en massa aktiviteter. Dessutom drar vi till Rumänien på FREDAG. Sofie är ett nervvrak och jag är alldeles för lugn som vanligt. Blir en bra kombination.
Nope, nu ska jag tvätta my tattoo och sen är det sängen som gäller.

/J

And here we go again..


We'll meet again, my friend.

Det är så svårt att ens försöka säga hur fin din begravning var idag Linus, ännu svårare att skriva men jag vill försöka få ner det.
Det va lika fint som hjärtskärande. Att se din kista, alla dina vänner och hela din familj. Du hade så många som stod vid din sida. Det är fortfarande så svårt att förstå, det har inte inte lyckats sjunka in än. Även om prästen stod där framme och berättade om dig, sa så många fina ord som du så mycket väl va värd satt jag och stirrade på din bild och försökte förstå. Minnet av dig är fortfarande så levande. Kan höra din röst i andra ändan av telefonen säga " Haai din rumänska partytjej, blir det galet ös ikväll? " haha, sen hur du fortsätter med dina jävla aids skämt och avslutar med ett POOSS HAAJ" 
Men några fler samtal blir det inte, för som prästen sa "Linus finns inte med oss längre". Men minnet av dig kommer leva vidare. Ingen av dina vänner kommer någonsin glömma dig. Det är något som är säkert. Du har gjort ett avtryck i många människors liv både hos dom som stod dig väldigt nära, alla dina festivalkompisar och alla andra vänner du hade. Jag har nog sagt det innan men jag är så glad att jag fick de här sista månaderna, fick lära känna dig igen. Men det skulle ju blivit fler, det skulle inte blivit såhär Linus. Det kändes så fel att ta "farväl" av dig idag. Att se alla andra ta farväl, gråta och försöka förstå att du är borta. Det va svårt Linus och så oerhört svårare för många andra. Jag skänker en tanke till din familj då och då. Ingen kunde hålla tårarna tillbaka när vi såg deras oerhörda sorg idag.

I slutet spelades "Hope There's Someone".  Då brast allt.  Låten som spelades om och om igen.. jag minns det.. exakt hela natten, den etsade sig fast i hjärnan.  Du sov lika tungt som vanligt min vän, men jag hörde den i bakhuvudet, hela natten. Att nästa gång jag skulle få höra den va på din begravning visste jag inte då. Så snabbt allt kan förändras.
Du har lämnat så många i stor sorg just nu, men jag kommer alltid minnas dig med glädje. Även om de sa att vi skulle ta ett sista farväl av dig idag så ser jag det mer som "på återseende" Jag vet att nån gång kommer vi ses igen. Antagligen på en stor festival nånstans där du nu har det bra och visar alla vad "galet ös" innebär.  Tills dess ska vi leva livet fullt ut här nere för att hedra dig.


Jag kommer aldrig glömma dig partydjur. Vi ses igen, det vet jag. Vila i frid !



Some good, some bad days..

                            



Thanks for sticking around, I owe you more than you can know...






Good news.

Blink 182 är tillbaka ! Det är sinnessjukt, något man har hoppats på men aldrig vågat tro skulle hända.
Satt på en lång lista med bara Blink låtar när jag fick höra det. Kände mig som 12-13 år igen när jag först fick höra dom.
Min kära bror och hans gäng va riktigt besatta av dom. Hela deras stil utgick från Blink 182 och jag hörde deras musik dygnet runt en hel sommar ungefär. Men istället för att klaga höjde jag snarare volymen. Det va nog ungefär då jag började förstå vilken musik som passade mig. Tacka gud för att min bror har jävligt bra musiksmak.
Men nu är dom alltså tillbaka. Kan knappt tro det. Deras musik spelas fortfarande från min dator och varenda ord från låtarna sitter fortfarande i skallen.

. To put it simply, We're back. We mean, really back. Picking up where we left off and then some. In the studio writing and recording a new album. Preparing to tour the world yet again. Friendships reformed. 17 years deep in our legacy.

Summer 2009.

Thanks and get ready...

Det kvittar vart jag ska behöva ta mig. Jag ska se dom live och jag räknar med att det kommer bli lika galet som på videon nedan.

/ J


Helg nr 6.

Har varit en bra helg, hållt mig sysslsatt hela tiden.
I fredes åkte jag, johanna och Maria med Sofie till hennes moster eftersom Karina fyllde 50.
Vi tjejer passade på att förfesta lite på plats, blev kortspel, sjuka kort och en jävla massa skratt.
Sen bar det av till stan, Maria var den enda som visste vart vi skulle och inte ens hon hade mkt koll. När vi blev avsläppta gick vi förbi en marklägenhet där det va galet party. Det va givetvis inte dit vi skulle egentligen men vi blev inbjudna och jag upptäckte att jag kände en del ändå. Folket va skit trevliga och vilket jävla ös där va. Mycket människor, bra musik, allsång och dans överallt. Ibland har man tur. Vid 1-tiden hängde vi med alla till Q-bar där det va mindre folk än vanligt på grund av ombyggnad. Men skit i det. Jag hade kul ändå !

Vaknade upp med en smärre bakfylla på lördan. Att blanda rödvin, jägermeister och öl va kanske inte världens bästa idé. Men när jag fick höra att jag hade huset för mig själv blev jag rastlös som vanligt. Tänkte dra ihop nått festligt men dom flesta va lika bakis som jag så det sket sig. Men ju mer tiden gick ju mer rastlös blev jag. Malisia blev räddaren i nöden. Drog in till hennes och mackes lägenhet där vi förfestade till kl 1. Sen drog vi till Q-bar igen. Va en jävla kö men skam den som ger sig. På plats mötte vi dea, patricia och några andra. Träffade också Madde för andra kvällen i rad vilket alltid är lika trevligt. En bra kväll helt enkelt !


"Don´t look at me with those big dark eyes and ask me that question"

Suddiga mobil bilder från i fredes.


/ J


 

 

 

                                                           Lördag: Utgång med Malisia.


I got fluids in my brain.

Lördag. Utgång nr 2.
Fest !
Mer uppdatering kommer.

Puss.

Tusen liter kaffe och en jävla massa pluggande.

Något konstigt har skett med mig denna veckan. Jag har gått från att ha varit någon som har sovit ohälsosamt mycket, inte orkat gå i skolan och mest sett ut som en luffare till en pluggis med glasögon som har dränkt sig med en massa skolarbeten. Jag har inte försovit mig på hela veckan vilket nog inte skett på flera månader. Så fort jag har kommit hem har jag ätit och sen satt på mig brillorna och fortsatt med allt arbete.
Jag kan inte riktigt förstå denna förändring själv men jag vet att det var på tiden.
Under veckan har jag fixat ett VG i natur och ett MVG på mitt prov i projekt och företagande. Rätt nöjd faktiskt.

Nu är jag snart klar med min samhällsrapport inom ämnet Fetma. Just i detta tillfälle har jag skrivit 2917 ord. Fy fan. Detta har nog varit den värsta uppgiften någonsin. Men tack vare min nya bästis KAFFE har jag klarat mig igenom den och kommer slutföra hela uppgiften. Dessutom har jag blivit riktigt äcklad av all mat vi stoppar i oss och tänker börja träna direkt nu på måndag. Behöver någon en spark i röven och få upp ögonen hur farligt fett är för kroppen är det bara att be om min rapport. Jag lovar att den ändrar er syn på saker och ting.

Dock vet jag inte hur hälsosamt det är att dricka flera liter kaffe på en kväll. Klockan är snart 2 på natten och nu är alla kaffefilter slut. Så nu kommer nog snart min trötthet ifatt mig. Men innan allt koffein har gått ur min kropp måste jag lägga upp vilken musik som har tagit mig igenom denna kväll.

Det har varit BEIRUT från början till slut. Helt underbar musik.  När jag ser deras videos får jag sånt sug att åka ner till Frankrike. Ta en sista minuten, fixa boendet när man kommer ner och bara leva livet för en vecka eller ngt. Får bli ett senare projekt när man har fått lite cash.

Ca: 6 veckor kvar i skolan. sjukt. 

/ J




fråga om livet.

En munk kom och besökte vår klass idag på religionen. Han va rakad, med en liten toffs där bak och hade hela den där munk klädseln som dom ska ha. En renodlad munk helt enkelt. Han berättade hur det var att leva som han gjorde och hur det var att tillhöra Hare Krishna. Hans tonläge och röst hade konstigt nog en väldigt lugn inverkan på mig. Va skönt att sitta och lyssna på någon som verkligen tror på något och lever helt efter den tron. Jag kan inte riktigt förstå att man vågar lägga hela sitt liv i händerna på en religion. Jag själv tror inte på något sådär specifikt men är rätt fascinerad på dom som gör det.
Men en stund in på föreläsningen förändrades mitt lugn till ren panik. Mats som han hette började prata om döden. Hur själen återföds på nytt igen, att våra kroppar har vi bara som ett skal. Vår själ fortsätter att leva i nya kroppar efter döden men vi har svårt att minnas våra tidigare liv precis som vi har svårt att komma ihåg våra drömmar om natten.
Jag känner hur en stor klump i min mage bara växer sig större och större.
När han till slut kommer till orden.
" ni kanske själva känner till den smärta och sorg när en vän eller familjemedlem går bort"
Då blev det för mycket. För mycket bilder, för mycket tankar och allt bara brast. Att gråta inför andra är något av det värsta jag vet. Va ute ur klassrummet på två sekunder.

Det går inte en dag utan att jag tänker på dig Linus ! Vill inte ens börja fundera på hur din familj och alla vänner som stod dig närmre än jag mår i dom här dagarna. Hoppas iaf att du har galet partyös där du är! Vi försöker hålla ställningen uppe här nere. Men inget kommer någonsin bli som när du var med partydjur.

Vi saknar dig!

/ J


Sway.





Still I need your sway, because you always pay for it
And I, and I need your soul because your always soulful
And I and I need your heart, because your always in the right places

Be whoever you have to be.

Ibland är det bara skönt att ut och gå och rensa tankarna. Det är inte ofta jag kommer fram till något vettigt när jag ger mig ut på sånna promenader men det känns skönt efteråt iaf. Förstår inte varför jag besökt "utsikten" innan. Har nyss blivit mitt favoritställe. Är en stor klippa som öppnar sig i skogen, kan se hur långt som helst. Tänk er till sommaren kära vänner, En ljummen kväll, lite grillat, en kall öl och en gitarr..Längtar redan.

Nej, nu blir det sängen för min del. 1 skoldag på två veckor är inte mycket att skryta med. Pluggat järnet idag.
Så nu säger jag godnatt för att inte försova mig imorgon.

/ J


Helg nr5

Bloody sundays...
Ännu en helg är över.. veckorna flyter förbi så himla snabbt. Får ont i magen bara jag tänker på det.
I Fredes va vi några tjejer hos Sofie och tog det lugnt. Spelade en massa spel, skrattade hysteriskt, åt fruktsallad och snackade en massa skit. Begav mig hem vid lite över 2 på natten. Det va skönt med en liten tjejkväll. Ni livar verkligen upp!
Kl. halv 10 på lördagmorgonen åkte jag,sofie, pappa och camilla till malmö eftersom jag skulle tatuera mig. Efter en massa strul med mitt konto och vägbeskrivningen ( jag hade lyckats skriva ner deras gamla adress) så kom vi fram senare än planerat.. Ställde oss i kön och en halvtimme senare öppnade dom. Fick nr 10.. När dom hade snackat med nr9 om dens tatuering meddelar dom att alla tider är tagna. Jag blev nästan gråtfärdig. Frågade om han verkligen inte kunde hinna med mig. Han räknade efter och kom fram till att han verkligen inte kunde... Så jävla typiskt.. Va riktigt besviken resten av dagen.. slutade med att vi gick på stan och handlade lite kläder istället.. Ett par jeans och en kort kofta/jacka för 200kr sammanlagt,, helt ok.
När vi kom hem kände jag mig helt slutkörd.. Va helt inställd på att ta en lugn kväll igen och bara sitta hemma. Festkänslan som brukar komma smygandes på helgen fanns inte där alls... Blev några samtal med folk som tyckte jag gott kunde hänga med ut.. Men naae,, hemmakväll kändes bäst.. Fast sen började jag fundera på om det inte skulle va kul att sticka ut iaf. Efter ett samtal med malisia tog jag tag i mitt liv.. Inte fan skulle jag sitta hemma själv en lördagkväll. Usch vad besviken Linus hade blivit på mig då.. Gjorde vid mig och satte mig på tåget in till stan. Bjöds hejvillt för att jag skulle komma ifatt dom andras promillehalt. Efter ett tag beslöt sig killarna för att dom ville dra.. Men vi tjejer stannade kvar och hade riktigt kul.. 2 st gamla JB chicks va på plats och vi vet hur man festar. Blev snapsar, singstar och en massa dans. Slutdestinationen var björket. Det va fler än jag som ville ut och festa och bara ha kul utan några bekymmer. Och roligt hade vi, att sen alkoholintaget va större än vanligt hos många är acceptabelt. Tack för en bra kväll/natt !

Måndag imorgon.. 1000 saker att göra i skolan så denna veckan sitter jag inlåst på mitt rum och pluggar. Wish me luck.

/ J

RSS 2.0