evig resa.

 

jag ser löven släppa taget,
och jag vill falla med dom.
bara se vart jag hamnar.
så svårt att se meningen med bilden.
kanske för att den ännu inte är framkallad
eller att jag aldrig ville ta den.
jag ser mig om, dessa intryckta villakvarter
de får mig att rysa.
som uppradade soldater, de stirrar på mig.
väntar på att jag ska ta värvning, bli en del av dom.
jag har klurat på ordet länge.. det är så enkelt,
så självklart för många.
men i min ordbok finns det ingen förklaring.
förvirrandet ger eld åt min rastlöshet.
reser iväg för att hitta det många reser ifrån.
HEM.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0