Inte konstigt att mitt hjärta höll på att spricka med kärlek när jag såg detta underverk! Alla medverkande i denna filmen är bara så otroligt vackra, hela vägen inifrån och ut. En stor grupp människor som verkligen bara är sig själva och gör det dom älskar! Var så många gånger jag bara ville krypa igenom datorskärmen och bara hoppa in i tåget med dom! Någon som bara gjorde mig sådär extra lycklig var Alex Ebert, hans sång, hans dans som han bara la ner hela själen i,, hela honom, och sen tilsammans med Jade Castrinos! Vill bara tacka gud att du förde dessa människor tillsammans. I slutet spelades "Home" och varje gång jag lyssnat på den när jag rest har jag alltid tänkt på sverige, men den här gången var annorlunda, home var där ute, på resannde fot, vilsen, glad, fri.
Hade nästan glömt bort hur mycket musik betyder för mig, kan inte ut och resa än men nu är det dags för fler konserter, festivaler, klippt naglarna och dags att dra fram gitarren igen!

Hade kunnat skriva hur länge som helst om detta, så svårt att förklara när man känner så mycker för något men slutar nu så att någon orkar läsa, sista orden är, 
se Big easy express!