Jag har kommit fram till att jag är rätt klen. Blir sjuk för ingenting.. Ligger nerbäddad igen och det kommer jävligt olägligt.
Jag kan inte va sjuk denna helgen.. Jag TÄNKER inte va sjuk iaf. Ska ignorera det tills helgen är över sen kan jag va sjuk hur mycket jag vill.

Fan, är så jävla mkt som händer nu. Både positivt och negativt. Vet inte riktigt var jag ska ta vägen och hur jag ska känna?
Allting blir så mycket mer påtagligt fram mot natten när man brottas med sömnproblemen.. Oj vad djup jag lät nu. Är väl en del av att va 18 år antar jag? Det känns som man samlat ihop alla problem till en stor knut som är omöjlig att få upp. Men man måste ju börja nånstans. Dra i varje snöre tills man tills slut hittar lösningen på problemet. Men just nu ser jag bara en enorm omöjlig knut som jag bara vill ignorera.

Ignorans och förnekelse är min lösning på det mesta känns det som.. Fan, seriöst. Jag måste växa upp. Det här inlägget känns nästan som en spark i röven på mig själv. Varför fortsätter jag skriva egentligen? .. Antar att jag innerst inne vet att jag behöver den här jävla sparken rätt rejält. Måste lägga av att va så jävla naiv.. ta saker lite seriöst., Skulle kanske inte skada.?

Inte mycket kvar av det här året nu och det har vatt fullt ös från början till slut. Väntade på förändringar men dom kom aldrig. Det blir ett helt annat nyårslöfte detta året.

Nej. fy fan vad jag tänker mkt när jag e uppe sent. Nu börjar jag fundera på om jag ens ska publicera detta.. Jag låter aldrig någon komma i närheten av mina tankar om nätterna. Men ni är som tur inte så många som läser denna blogg ändå.

Men för säkerhets skull slutar jag nu innan jag blir helt knäpp.

Just nu blir det en Johan Glans..
- Åh, ett problem ! ..... Hrmm.. jag tror jag går och lägger mig.

/ J